Måste tacka min kära moster Rose-Marie för hennes fina kommentar om att jag inspirerar henne med min matlagning, det gjorde mig glad in i märgen, och även Mammas kompis Marianne (duktiga schäfern Nitros matte), som jag aldrig träffat, men som skrev att Flinga och jag verkar ha sådan himla fin kontakt det gjorde mig så lycklig för jag får aldrig beröm av främmande människo. Och just det, vill även tacka Maria för att hon tycker jag har gjort ett sådant bra jobb med Flinga, det gör mig så glad att få höra!
Sedan tänker jag också skriva hur snålt det är av alla andra människor att aldrig ge sina medmänniskor beröm, för de underbara egenskaper de besitter. Sluta vara så förbannat snåla, glädjs med andra, beröm andra istället. Man ska SÄGA de positiva saker man tänker om andra människor. Inte bara hålla de för sig själva, där gör det positiva ingen nytta.
Jag tänker fortsätta vara berömmande och försöka höja min omgivning istället för att sänka, som så många ägnar sig åt. Och vet ni... ibland behöver något elakt inte ens vara det man gör/säger, det kan vara det man inte gör/säger. Tänkvärt.
Kattis
22 augusti 2011 19:09
You go girl! Eftersom vi delar ut kängor idag, så vill jag passa på och slänga iväg en gammal känga till folk som aldrig någonsin vågar stå för det de tycker. Ni vet såna där som säger en sak som är skittaskig och sen skrattar efteråt och säger att de bara skojade. Eller de som spelar dumma och korkade... "asså ja bara aaavskyr röda bilar..." "Men jag har ju en röd bil som jag älskar, varför säger du så?" ... "åh, men Gud asså förlååååt, shiiit tänkte inte på att du har en röd bil...." Kängor till fegisarna!!
Carina
23 augusti 2011 17:12
Visst är det tråkigt med folk som inte kan uppmuntra varandra. Jag är dålig på det, men samtidigt är jag dålig på ett kritisera också. Jag ska försöka sprida lite mer beröm kring mig! Jag minns bara den gången jag var med på en hopplektion på ridskolan (jag är inbiten dressyrryttare). Efter lektionen kommer en tjej, som tittat på lektionen, fram. Hon ger mig beröm för min stabila och följsamma sits mellan hindrena. Jag blev så glad för det, eftersom jag under passet verkligen fokuserat på just det. Och för att redan nu börja träna så måste jag säga att ni är verkligen jätteduktiga! Ni har kommit superlångt, du och Flinga. Jag och Dorran (nu kanske du vet vem jag är;)) har inte alls kommit lika långt, men det är mest för att jag är lite osäker på hur jag ska träna in olika saker, men hon är superduktig i vardagen iallafall :D
Rebecca
23 augusti 2011 18:29
Tack snälla! Gulle dej :). Jag vet vem du är nu ;) hihi. KRAM! Vi ska sprida glädje omkring oss :D.
Jonna o zolo
24 augusti 2011 22:05
Jag tycker ni är superduktiga du och flingan!! Kommer bli kul att följa er!! Inspireras både av er träning och din matlagning :) Sen är hon dessutom bedårande söt lilla flingflongan!! Hör av dig om ni är i Gbg någon gång! Tränar gärna ihop! Hälsningar från mig o zolo
Rebecca
25 augusti 2011 09:48
Gulle dej Jonna! Det ska vi definitivt göra :). Vore superkul verkligen! Stockholm är också öppet för besökare! Stor KRAM till dig och Zolo från mig och Flongsan.