Flinga aktiverade sig själv litegrann i trasken idag... Frida hade handen nere för att få fröken att gå lite längre bak, och då trycker fling in handen i Fridas hand och tyckte att de skulle köra nostarget! SÅ söt! Skitbra förvisso, för hon gick väldigt fint och lite längre bak.

Igår slutade vi med canidrylen, så jag väntar med spänning (ångest..) på hur detta fortlöper. Kommer hon bli tokhalt? Kommer jag inte se nån skillnad? Ja ni förstår... imorse såg hon dock rätt stel ut efter att hon sovit hela natten. Men en liten tröst är att Frida tyckte hon såg väldigt fräsch ut idag. Hon hade dessutom tappat lite i vikt tydligen... happy days!

Igår spårade vi dessutom för första gången på... typ 5 månader. Förstå lyckan i Flings ögon när spårselen åkte fram... hon var som en fräshund i spåret och jätteduktig! Hade lagt spåret ca 50 m uppför en kulle där första burken låg, sedan 20 m och 90-graders högersväng och apport (som hon nosade på men sket i att markera... bajshund!), för att sedan gå typ 50 m till och spårslut och burk som markerades. Japp, typ bebisspår! Men hon var glad och fick lite aktivering, det var liksom tanken, inte att vi skulle få värsta spårträningen.

Något vi däremot kan träna på, är ju att hon ska markera pinnarna bättre. Huuur ska jag bygga upp värdet såpass att hon tycker att det är värt att pausa spåret för att plocka upp spårapporten? Hon vet redan att apport= godis, och är ju en "halv-retriever" (älskar att bära och apportera...), men i spåret  betyder de inget för henne. Idéer om hur jag ska bygga upp värdet?

Japp, jag är så fräck att jag snor bilder från underbara Sofia (hennes blogg hittar ni HÄR) från gårdagens hunddate.

Alla bilder tagna av Sofia Nyberg

Jag har verkligen inte velat sätta igång att traggla framförgåendet, jag har fått någon låsning på att det ska vara så svårt att få till bra vilket har lett till att jag verkligen har bävat som tusan för det. Men jag har insett en sak... Flinga har nämligen ett vardagskommando som heter "nu går vi", detta kommando ger jag när hon är för kontaktsökande (tigger godis..) på promenaderna. Fördelen med detta är att det kommandot leder till att hon just går ut framför mig, vilket vi idag har laborerat lite med och en plan har därmed tagit form i mitt huvud.

Plan för framförgående:

- Säga "nu går vi" och belöna för allt hon gör FRAMÅT. Dvs, ett ögonkast, vrider huvudet framåt, ökar farten framåt, går ut i kopplet och yada yada.
- Nu när hon är halt får hon ju inte leka, så det får bli till att kasta en godis över huvudet. Inte optimalt, men det får duga.

- När hon om 3 v förhoppningsvis är friskförklarad av Anna Holmgren får jag byta till boll över huvudet för att få en större dragning och förväntan framåt.
- Förhoppningsvis leder detta till att hon om ca 4 v går ut i kopplets fulla längd på kommando "nu går vi", också får folk helt enkelt skratta åt vårt töntiga framförgående-kommando. Well.. that's life!

- När hon har 100% lyckasprocent börjar vi jobba med ändrad riktning och halter.

- Om vi misslyckas ska jag köra med nostarget. Så ni vet.

Vi spårade häromdagen också. Jag försöker verkligen utmana henne i spåret nu och det verkar funka... nu måste jag bara få henne att vara mer nogrann med att verkligen vilja hitta apporterna som ligger i spåret. Hittills är det viktigast för henne att fortsätta spåra. Några tips på detta kanske?! Det ligger förmodligen 100 spårpinnar ute i skogarna häromkring för alla apporter hon har skitit i och jag missat att plocka upp. Tur att det är trä!

Just det, update på hur besöket hos Hundkuranten gick igår.

Det gick bra! Fling har stukat "handleden" på höger fram och har förmodligen haft stukningar tidigare som inte fått läka ordentligt, vilket har lett till att hon är stel i '"handleden". Hon ska få låna ett back on track handledsskydd av mig att sova med nu under tre veckor och sedan ska hon ha det under hårdare ansträngning och på natten efter hårdare ansträngning. Damen ska även få tre laserbehandlingar, en i veckan nu under tre veckor. Och jag kan ju säga en sak... min studentbudget är INTE glad över detta. Vilken himla tur att man har ett sparkonto. Nåväl... nog gnällt, vi är glada över att det var något så litet, och jag är glad att jag bokade en tid hos Anna. Maken till gullig och duktig tjej har väl aldrig skådats, till och med Fling gillade henne.

Idag har vi hunnit med en uuunderbar morgonpromenad och även lite spår!

La ett ca 250 m långt spår till fröken Fling. Hon har blivit lite nonchalant på sista tiden så jag har börjat tänka i banorna om att göra det svårare för henne, så idag blev det rejält mycket klurigare än vanligt! La det på en äng med en rätt stor 50-väg bredvid. Spårupptaget gjorde hon superfint och det var inget vimsande alls, jag varierar med träapporter och leksaker i spåret och sedan en leksak som spårslut. Det låg två apporter i spåret och två matbunkar och sedan en fårskinnskampis i slutet. Hon spårade över välbesökta stigar och övergång äng-skog, jätteduktig! Skulle gärna vilja ha lite andra spårläggare till henne... någon som känner sig manad?

Sammanfattningsvis gjorde hon ett superfint spår! Riktigt duktig tjej :). Jag har ju lagt ner tanken på lydnaden lite nu eftersom den där förbannade tandvisningen ställer till det... brukset har ju ingen tandvisning så vi kör det till våren istället. Får hon problem med mottagaren i budföringen kan man ju hoppa den.

Nu är Fling och jag preciiiis hemkomna från spårskogen! Som ni vet har vi haft lite fnurror på spårtråden och det har inte gått super alltid. I vilket fall har det idag vänt! Jäääklarns vad bra min lilla töntfia har spårat idag. Jag har gjort spåren lite lättare nu, försvårade de nog för fort tidigare, så det var kanske 180 m med en vinkel och 3 burkar i spåret + slutleksak. Hon vimsade lite i vinkeln men annars var hon i kärnan hela tiden.

Jag har gjort lite annorlunda idag mot vad jag brukar:

- Gick ingen promme innan

- lät henne spåra helt fritt förutom när hon vimsade runt i vinkeln, då stod jag passivt och bara väntade på att hon skulle hitta spåret igen.

- Råkade trassla in linan precis efter spårbörjan så jag var tvungen att sätta henne och gå och trassla ut linan.

Jag gissar på att det är de två sista som spelar roll. Att jag inte la mig i gjorde nog stor skillnad, men även att hon fick vänta lite, hon hann landa lite och ta det lugnt innan spårandet fortsatte. Vad tror ni?

Plång efter spårets slut, med den roliga pälsbeklädda leksaken

På "hoppestenen" när vi gick promme efter

Idag har dessa hittat hem till oss:

Tillverkarna är såklart bästa MACH och jag kan varmt rekommendera dem! Jag pratade med supergulliga Marie senast igår och är riktigt imponerad över hur proffsiga de är och vilken underbar kundservice de har... visst är de väl fina?!

På fredag åker jag och min Mor plus odjur ner till Arboga på sökkurs! Huuur kul är inte det?! Jättekul ska ni svara då. Mitt mål är ju att börja köra sök med min fina Flång och ha det som specialgren i brukset    . Vi får se om vi blir hooked efter helgen, jag tror och hoppas det! Vi får hålla tummarna att Flingas reservation inte ställer till det bara...

Både igår och idag har det blivit spår för lilla Flång.

Gårdagens spår blev rätt svårt, ca 300 m med en vinkel och i kuperad terräng över två stigar. Liggtid ca 40 min, ingen vind att tala om.

När jag väl släppte på henne på spåret så spårade hon riktigt riktigt dåligt. Hon vimsade runt och hittade varken hit eller dit utan var helt ofokuserad och hittade inte spåret alls. Efter ett tags vimsande hittade hon spåret och spårade drägligt, men långt ifrån hennes vanliga klass. Vinkeln jamsade hon runt i också, hittade dock apporten och lyckades på något vis ta sig fram till slutet. Jahapp. Jag stod där helt förvånad och visste varken ut eller in. Jag har verkligen försökt hitta en anledning till att hon spårade så dåligt men jag vet verkligen inte. Kan det ha varit lite svårt? Kan det ha varit någon och trampat runt i det? Var hon bara ofokuserad och slarvig? Nåväl, 1 apport + slut med in, sammanlagt låg det tre saker i spåret + slutet.

Idag bestämde jag mig för att ge mig på att lägga ett till spår till henne. Detta blev lite kortare men det går nog en del folk där jag la spåret så det blev kanske svårt på så vis istället. I vilket fall la jag kanske 125 m rakt fram och sedan en vinkel och 50 m till, inte särskilt långt med andra ord. I spåret låg det tre 2 apporter + slut. Hon spårade såå mycket bättre!! Fortfarande vimsig i spåret men hon var ändå mer fokuserad idag. Vet inte varför hon jamsar omkring såhär? Jag tycker hon spårar så mycket bättre på äng än i skog. Däremot, en grej som imponerade STORT på mig, är hur oerhört fint hon apporterar in apporterna. Och nej, vi har INTE tränat detta alls i spåret. Så där är jag väldans glad!!

Vi har kört två pass sedan sista uppdateringen, info om de passen kommer här nedan!

4/8-2012 Lydnad och spår med Frankie på Södra:

Lydnad:

Testade först att ta lilla fröken direkt utan att binda upp henne först, men usch så seg hon var då. Gick genast tillbaka med henne och band upp den lilla tösen vid bänken. Det blev en hel del fokus på tävlingsinriktad träning så som ingångar på plan och omdirigeringar. När vi väl ska gå ut på tävling vill jag ha gått igenom en massa olika tänkbara situationer på träning så det finns mycket få saker som ska få mig och Fling ur vår bubbla.

- Ingångar på plan: Jätteduktig! Hon hade verkligen superfokus på mig utan att egentligen reflektera över vad som hände. Viktigt här att tänka på att hon ska vara rak inför momentet som skal komma.

- Lägganden: Dessa har börjat strula lite, hon lägger sig alltid, dock lite efter att jag kommenderat, vilket jag INTE vill ha. Så vi tränar en del på dessa just nu, och jag inser att mitt kroppsspråk är ytterst viktigt, är jag för otydlig lägger hon sig dåligt men om jag förbereder henne väl är det hyfsat bra!

Viktigt att vara noga med hennes teknik, jag har ju bakåtlägganden på henne, och hon får INTE falla tillbaka i sina gamla "sitt, sedan ligg" mönster. Usch och fy.

- Ställande under gång: Här är det väldigt noga med HUR jag säger kommandot. Har jag "rätt" tonfall och rapphet i rösten när jag kommenderar är det en klockren tvärnit! Viktigt här att träna på stadgan och att inte sätta henne ner när jag återgår.

- Tandvisning: Karin raggade upp en karl även detta pass, och OJ så bra det gick! Vilka himlans stora framsteg vi fick! Inte ett ljud från Flång, hon ville mest fram och ha sina godbitar. Genomförde en tandvisning och det gick jättebra! Så nöjd! Det är viktigt att jag uppehåller henne hela tiden så hon inte hinner spänna sig och fokusera på karln.

Spårandet:  

- Karin la spåret, 300 m äng med två vinklar och 1,5 h liggtid. Två spårpinnar + slutpinne och några burkar med gottemat i.

- Hon spårade superbra, det går verkligen framåt hela tiden! Som vanligt är det mest förarfel som är käppen i hjulet, hon markerar pinnarna finfint men jag är för seg att fatta att hon markerar! Mååååste lära mig att läsa henne bättre. Men hon var noggrann och fokuserad, tog vinklarna finfint och gjorde ett riktigt bra jobb!