Fling efter gårdagens spår! Hur söt är hon inte?!

Men idag har vi haft en riktig hunddag, ja i den mån vi kan alltså. Vi har simmat, och varit hos sjukgymnasten och sedan varit med Karin och Nicke på SSBK och kört lite lydnad. Det var ruskigt skönt att komma ut och träna lite, även om det till viss mån gör mig lite frustrerad. Och Fling försökte till och med kampa med plankorna till hindret... vilket säger en del om hur leksugen hon är!

I vilket fall så körde vi lite linförighet och stegförflyttningar och sedan fjärr.

Linförighet: Bra! Hon har ruskigt trevlig position och attityd, det enda som saknas är uthållighet, vilket inte är så konstigt att hon har minimalt av just nu.

Stegförflyttningar: Jättefina! Hon har fått ruskigt bra bakdelskontroll, körde alla stegförflyttningarna och hennes bakdelskontroll är så trevlig. Det ena problemet är 2-steg åt vänster... det är svårt för henne och något vi måste träna mer på. Åt höger är hon dock spikrak och har jättefin position, i backandet är hon också superfin om jag är rak i kroppen. För att komma åt min snedhet (det är ta mig tusan omöjligt att jobba bort!) satte Karin en planka till hindret mellan mina armbågar och ryggen, och jädrans vad hon backade rakt då (sa de iaf..), jag såg såklart inte själv men litar på att de inte ljuger för mig ;).

Fjärren: Fy bubblan vad bra den har blivit! Wow! Skiftena sitt/ligg och vice versa har ju alltid varit bra, men nu har jag även börjat lägga till stå från ligg och hon börjar dessutom fatta galoppen. Så bra!!

Vi börjar med det tråkiga också kommer det roliga efter, okej?!

Usch vad orolig jag känner mig för min Flång idag. Jag oroar mig för handleden helahelahela tiden, armbågen är liksom glömd där någonstans, och imorgon är det bara 2 v kvar tills återbesöket hos Lennart och därmed 1 v kvar innan Canidrylen sätts ut. Hur kommer hon reagera på det? Kommer handleden bli sämre? Idag tyckte jag att hon var varm i höger carpus, vilket gör min oro ännu värre. Hur mår hon egentligen? Har hon ont?

Ja ni hör ju... tankarna maler och maler och maler. Men allt jag vill är att få ha henne hos mig och att hon inte ska behöva ha ont. Snälla?

Men nu släpper vi det och visar bilder från i September istället. Det är lite busbilder från när brudarna (Ester och Fling) lekte på Sätra äng 26/9-12.

Jag längtar tills vi kan gå på Sätra äng igen, tills vi kan busa tillsammans du och jag. Min vackraste tös.

Japp, jag är så fräck att jag snor bilder från underbara Sofia (hennes blogg hittar ni HÄR) från gårdagens hunddate.

Alla bilder tagna av Sofia Nyberg

Jag har verkligen inte velat sätta igång att traggla framförgåendet, jag har fått någon låsning på att det ska vara så svårt att få till bra vilket har lett till att jag verkligen har bävat som tusan för det. Men jag har insett en sak... Flinga har nämligen ett vardagskommando som heter "nu går vi", detta kommando ger jag när hon är för kontaktsökande (tigger godis..) på promenaderna. Fördelen med detta är att det kommandot leder till att hon just går ut framför mig, vilket vi idag har laborerat lite med och en plan har därmed tagit form i mitt huvud.

Plan för framförgående:

- Säga "nu går vi" och belöna för allt hon gör FRAMÅT. Dvs, ett ögonkast, vrider huvudet framåt, ökar farten framåt, går ut i kopplet och yada yada.
- Nu när hon är halt får hon ju inte leka, så det får bli till att kasta en godis över huvudet. Inte optimalt, men det får duga.

- När hon om 3 v förhoppningsvis är friskförklarad av Anna Holmgren får jag byta till boll över huvudet för att få en större dragning och förväntan framåt.
- Förhoppningsvis leder detta till att hon om ca 4 v går ut i kopplets fulla längd på kommando "nu går vi", också får folk helt enkelt skratta åt vårt töntiga framförgående-kommando. Well.. that's life!

- När hon har 100% lyckasprocent börjar vi jobba med ändrad riktning och halter.

- Om vi misslyckas ska jag köra med nostarget. Så ni vet.

Vi spårade häromdagen också. Jag försöker verkligen utmana henne i spåret nu och det verkar funka... nu måste jag bara få henne att vara mer nogrann med att verkligen vilja hitta apporterna som ligger i spåret. Hittills är det viktigast för henne att fortsätta spåra. Några tips på detta kanske?! Det ligger förmodligen 100 spårpinnar ute i skogarna häromkring för alla apporter hon har skitit i och jag missat att plocka upp. Tur att det är trä!

Just det, update på hur besöket hos Hundkuranten gick igår.

Det gick bra! Fling har stukat "handleden" på höger fram och har förmodligen haft stukningar tidigare som inte fått läka ordentligt, vilket har lett till att hon är stel i '"handleden". Hon ska få låna ett back on track handledsskydd av mig att sova med nu under tre veckor och sedan ska hon ha det under hårdare ansträngning och på natten efter hårdare ansträngning. Damen ska även få tre laserbehandlingar, en i veckan nu under tre veckor. Och jag kan ju säga en sak... min studentbudget är INTE glad över detta. Vilken himla tur att man har ett sparkonto. Nåväl... nog gnällt, vi är glada över att det var något så litet, och jag är glad att jag bokade en tid hos Anna. Maken till gullig och duktig tjej har väl aldrig skådats, till och med Fling gillade henne.

Idag har vi hunnit med en uuunderbar morgonpromenad och även lite spår!

La ett ca 250 m långt spår till fröken Fling. Hon har blivit lite nonchalant på sista tiden så jag har börjat tänka i banorna om att göra det svårare för henne, så idag blev det rejält mycket klurigare än vanligt! La det på en äng med en rätt stor 50-väg bredvid. Spårupptaget gjorde hon superfint och det var inget vimsande alls, jag varierar med träapporter och leksaker i spåret och sedan en leksak som spårslut. Det låg två apporter i spåret och två matbunkar och sedan en fårskinnskampis i slutet. Hon spårade över välbesökta stigar och övergång äng-skog, jätteduktig! Skulle gärna vilja ha lite andra spårläggare till henne... någon som känner sig manad?

Sammanfattningsvis gjorde hon ett superfint spår! Riktigt duktig tjej :). Jag har ju lagt ner tanken på lydnaden lite nu eftersom den där förbannade tandvisningen ställer till det... brukset har ju ingen tandvisning så vi kör det till våren istället. Får hon problem med mottagaren i budföringen kan man ju hoppa den.

Nu är Fling och jag preciiiis hemkomna från spårskogen! Som ni vet har vi haft lite fnurror på spårtråden och det har inte gått super alltid. I vilket fall har det idag vänt! Jäääklarns vad bra min lilla töntfia har spårat idag. Jag har gjort spåren lite lättare nu, försvårade de nog för fort tidigare, så det var kanske 180 m med en vinkel och 3 burkar i spåret + slutleksak. Hon vimsade lite i vinkeln men annars var hon i kärnan hela tiden.

Jag har gjort lite annorlunda idag mot vad jag brukar:

- Gick ingen promme innan

- lät henne spåra helt fritt förutom när hon vimsade runt i vinkeln, då stod jag passivt och bara väntade på att hon skulle hitta spåret igen.

- Råkade trassla in linan precis efter spårbörjan så jag var tvungen att sätta henne och gå och trassla ut linan.

Jag gissar på att det är de två sista som spelar roll. Att jag inte la mig i gjorde nog stor skillnad, men även att hon fick vänta lite, hon hann landa lite och ta det lugnt innan spårandet fortsatte. Vad tror ni?

Plång efter spårets slut, med den roliga pälsbeklädda leksaken

På "hoppestenen" när vi gick promme efter

Ingen halt Plånka idag inte! Nejnej, hon var precis som vanligt på morgonprommen samt nu på eftermiddagen. Skönt!

Jag har varit i Norrköping hos min farmor hela dagen, och Plånkan har varit hemma med min lillebror (han absolut avgudar mitt lilla monster...) och haft det mysigt. Nu på kvällskvisten har det blivit lite träning i form av ingångar och vänstersvängar, vilket funkar så himla bra nu! Kul! Ingångarna är spikraka 80% av gångerna och vänstersvängarna börjar jag nu försvåra då de är såpass bra.

Imorgon börjar skolan igen, back to normal helt enkelt. Det har varit en skön sommar och det känns okristligt tidigt att gå upp 05.45 för att gå en promme med mongo-Plång. Första kursen för terminen är Retorik, vilket blir spännande. Bland annat ingår 2 redovisningar där den ena blir filma (!!) och jag aavskyr att redovisa. Det är lite lustigt, för jag är vanligtvis inte ett dugg rädd att prata inför folk och diskuterar högt och lågt överallt, men just att redovisa, det är läskigt! Vi får hoppas att jag lär mig det i den här kursen då...

Oj vad jag gillar den där Lotta! Hon är förbannat duktig och pedagogisk.

Idag har vi fått mycket bra tips om ingångar, hopp, vittring och fjärren! Oj vad nöjd jag känner mig med dagens pass, sån himla skillnad från förra gången, kan bero på att jag inte var i närheten av lika nervös som sist...

Vi fick bra feedback och hon tycker att vi är duktiga (!!), kan ni tänka er?! Dessutom tyckte hon att 2ans fjärr var superfin och att det inte fanns något att peta i där, det är lite galet!

Något lite kul... Lotta och jag pratade om Vittringsapporteringen och jag fick bra tips om hur jag ska jobba där. Hon tipsade om att åka förbi sågen i Tungelsta (XL i håga) och be om "hundpinnar". Sagt och gjort struttar jag glad i hågen in där och säger "Hejhej, jag har hört ryktas att ni ska kunna såga till finfina hundpinnar här?!", responsen jag får är typ en blandning mellan "faaaan att jag jobbar nu..." och "men herreminje, varifrån har du hört det?!". Och jag måste säga, som Lotta och de andra hundnördarna som handlar har uppfostrat killarna. Riktigt bra jobb! "Ja de internationella måtten är väl mellan 9-11 cm väl?", säger den ena... haha! I sågbordet (eller vaddetnuheter) finns det ett ritat märke (!) för att pinnarna ska bli lagom långa. HELT GALET! Snacka om service. Jag beställde en kasse (fick typ 2/3 kasse) och betalade 50 kr för det! Inte illa pinkat.