Jajamensan, 1 mars = springtime! Förvisso töar det för fulla muggar och är rätt varmt ute, och det är ju faktiskt bart i stora delar av skogen, men det är ju mulet!! Mulet väder är triiiiist. Till och med att fota i mulet väder är tråkigt, även om folk hävdar att bilderna och ljuset blir bättre. I don't agree with you som påstår det. Jaja.

Dagen har i vilket fall bestått av hundprommisar, känns det som. Morgonprommis med Flinga och Anton (min pv för er som missat det..) och nu på lunchen blev det offroad bus med Kisen ♥. De är verkligen söta tillsammans, de passade minsann på att bada lite i bunkern på golfbanan också, Flinga var helt grusig när hon var klar.

Finaste Kisen i bunkern! Ser ni hur lurig han ser ut? Flinga stod 3 m bort redo att attackera.

Försökte ta någon bild på min tokgrusiga hund, men det gick sisådär, seg mobilkamera + snabb hund = dåligt resultat. Ni får en fin bild på henne från igår istället, förvisso också mobilbild men jaja. Alla bilder klär en skönhet?! Eller något liknande.

Såntdär fint väder hade jag beställt idag med, men nejnej. Mulet fick det tydligen bli?

Åh juste! Vet ni vad?! Jag och Flinga ska börja träna med ett gäng människor (och hundar)! Kul det lät va... nejmen det är Karin (hennes blogg hittar ni här ) som jobbar i Häsofoderbutiken, där jag köper hundmat, som bjudit med oss att träna med deras träningsgrupp! Superkul, för jag har verkligen saknat en sådan, särskilt nu när det närmar sig tävling... Första träningen är imorgon ute på SoSu BK, vi är förvisso bara 3 av 6 då, men fortfarande superkul! Det negativa är att planerna är blöta och min frökenhund vägrar lägga sig i blöttan. Men det är såå nyttigt att träna med olika människor och hundar, det känns så inspirerande!

Ojdå, det har visst gått ett tag mellan uppdateringarna igen. Förlåt för det. Inte för att det har hänt så mycket här, vardagen mest rullar på...

Jag tror att min hund är skendräktig. Hennes tuttar har fortfarande inte gått tillbaka sig efter löpet, de hänger och slänger mest, hon har tokigt ökad matlust och är trött, trött, trött. Sover myycket mer än hon gjort tidigare. Inte alls den där galna energin som jag är van vid... det är svårt när man inte riktigt känner en individ heller. Jag vet ju hur hon har varit, och det är liksom det. Jag har ingen aning om hur hon kommer bli i framtiden, jag kan bara gissa. Och mina gissningar och slutsatser leder då till en teori om skendräktighet. Hoppas det går över snart...

Idag har jag inte haft någon skola, så det har varit en härlig dag som inleddes med en superskön långprommis i skogen med Flinga, Mamma hängde med som sällskap också. Sedan gick Flinga och jag en lunchprommis med Kisen i skogen. Det är så kul hur lyhörd han har blivit! Jätteduktig kille.

Kisen, som knappt ville hoppa ur buren. Så trött kille. Han var så söt när jag kom och skulle hämta honom, han närmast anföll mig (ännu värre än vanligt..) och blev asglad. Släppte ut honom och då sprang han raka vägen fram till bilen och ville åka. Sötgulle!

Kisen stod 10 m bort och var beredd på att göra en rusning mot henne, så hon ligger på helspänn och har örnkoll på honom. Vem jagar och vem blir jagad, ungefär.

Sedan åkte jag och handlade i fredagskaoset på Ica Maxi. Weii, vad kul! Men det blir hemgjord pizza till middag, och det är gott. Det är till och med awesome. Min pizza är grym!

Drog med mig djuret bort till Mörby C för lite miljöträning och hyrning av film. Det är kaos där på fredag eftermiddagar så vi passade på. Hon var superduktig! Vi satt på en bänk (ja folk kollade lite på tjejen med den fula rosa mössan och mördarhunden, som satt bredvid varandra på bänken..) och spanade på folk, min bror hyrde film och sen gick vi tillbaka till bilen. Körde lite utmaningar i form av att hoppa upp på sandlådor, blomkrukor och såntdär ni vet. Duktiga tjejen! Som jag älskar denna hund.

Flinga låg ute på altanen och spanade! Hon tycker vi har en grymt bra tomt, den ligger så högt upp så hon har örnkoll på vad dom sker där nedanför. Hon ligger ofta och bara spanar på folket som går nedanför. Hon är så söt!

Efter ett tag gick hon ner på tomten och pysslade med något, jag gick för att kolla vad, då hon har rymt ett par gånger. Jag har väl varit dålig med att tala om för henne att man inte får rymma, så that's all on me. Men i vilket fall så kikade jag på vad hon gjorde. Och då stod hon och bökade i lera. Så söt! Jag smög mig på henne och kikade ett litet tag, sedan när hon lyfte på huvudet var hon helt lerig i hela nyllet, haha! Så sööt!

Gris/BökWeiler. Sedan gick hon in och kladdade ner altandörren. inte lika söt, men det var ju bara att torka bort!

Nu vankas det strax pizzabak! It's gonna be aaawesome. Morgondagens planer består av (om vädret är OK), att ta tunnelbanan in till Östermalmstorg (eller stadion, har inte bestämt mig) och gå en morgonprommis ute på djurgården. Härlig värre! Men regnar det går nog den planen i stöpet!

Och juste, höll nästan på att glömma... DET ÄR TYP VÅR UTE!!! Det är underbart. Solen värmer, snön töar bort. I skogen är det bart på vissa ställen och det betyder.... ATT MAN KAN BÖRJA SPÅRA IGEN!! Weii vad kul det känns!!

Kisenbus blev det ju imorse, nu på eftermiddagen var vi nere vid Skogsvik och körde lite lydnad. Det är maaassor med störningar där nere nu, massa folk som åker på isen och går förbi hela tiden. Skitbra att träna plats där. Idag låg hon när en familj med småbarn i pulka gick förbi med en gnällande, hoppande Flat. Låg så fint och stabilt så.

I övrigt tränade vi lite av momenten i lkl 1. Allt går super, men nu har läggandena börjat krångla. Jag förstår ingenting, bara över natten har hon fått lurknäck och vill inte alls lägga sig. Ställandena funkar istället hur bra som helst! Konstigt det där. Jaja, vi tränar vidare. Kanske ska låta läggandena vara ett tag.

Bilderna från busen med Kisen

Hade bror med mig som filmade och fotade lite också..

Fotona kommer här iaf, tror inte jag vågar lägga ut någon film däremot..

Här i trakterna där jag bor finns det ett par (tror iaf det är olika personer) personer som har stora flockar med Whippets. Självklart har han ingen koll på sina hundar, men envisas ändå med att ha djuren lösa. I höstas var Anton och jag och gick i skogen med Kisen och Flinga, då stötte vi på en av dessa typer, en stor man med ett gäng Whippar. Lösa såklart. I vilket fall skulle de prompt springa fram till Flinga och Kisen. Flinga är inga problem, hon tycker mest de är konstiga som skäller som besatt. Kisen däremot har ju problem med hundmöten, hanhundar, små hundar och hundar som skäller. Well, Whippetmannens hundar faller väl in i alla fack (tror iaf att några är hanhundar?). Hella och jag träffade denna karl för ett tag sen, utan några missöden tack och lov.

Min pappa träffade honom för ett tag sedan när han gick med Flinga i skogen, då sprang dessa hundar fram och min far blev redigt förbannad. Han sa helt sonika åt karln att koppla sina förbaskade hundar, och om han inte har någon koll, ha inte djuren lösa. Punkt. Whippetmannen blev rosenrasande och kallade min far både det ena och det andra. Trevlig kille den där.

En whippet! Dock den oerhört söta, trevliga och väluppfostrade fröken Dafne.

I vilket fall var det idag dags igen för ett möte med denna sympatiske typ. Jag gick i godan ro med Flinga och Kisen över golfbanan, lösa, såg en karl med vad jag trodde var två hundar längre fram. Jag kallade in mina hundar och kopplade. Han gick en annan väg och var kanske 50 m ifrån mig, men nog f*n skulle hans förbaskade hundar ändå fram till oss och gorma. Som sagt inga problem med Flinga, hon satt och väntade på skinkost, Kisen blev lite mer spänd men det gick bra så länge de höll sig på 10 m avstånd. Självklart var de då tvungna att komma närmre. 3 m ifrån stod de j*vlarna och skällde. Jag väntade tålmodigt och försökte avleda herr Kis så gott jag kunde, dock med blandade resultat. Efter ett litet tag utan att hundarna drog iväg ropade jag till honom "Ta dina hundar", ett par gånger. Jag kände inte att det skulle ge särskilt mycket att skrika det jag kände för: "Ta dina hundjävlar, är så satans less på att du aldrig har någon koll på dina djur. Har du ingen inkallning, ha inte hundarna lösa. IDIOT." Typ så, och med rätt hög röst. Kanske att jag hade slängt in lite könsord bara för att. Hade jag haft bara Flinga hade jag sagt till honom, men med en redan stressad Kis i kopplet kändes det onödigt att skylta med min irritation mer än nödvändigt, han är även väldigt känslig för ens sinnesstämning och röstläget. Efter ett litet tag drog ligisterna (whipparna) vidare. Thank god. Suck. Vi överlevde iaf.

Resten av promenaden förflöt utan några större bekymmer. Vi fick träna lite mer på det där med hundmöten då det gick en man med en Shar-Pei 50 m framför oss en liten sträcka. Vilket gick bra, vi fick släppa fram dem lite då och då, skönt med en okomplicerad Flinga som man bara säger åt att sitta och vänta, trots att hon är 2 m framför. Det är super, då kan jag fokusera på Herr Kisen istället.

Finaste Kisen! Sitter och väntar på att få bli insläppt hemma.

Vackraste FlingFlongan. Denna hund är så fantastisk. Mattes hjärta.

Så ooootroligt vackert ute!! Man blir helt lycklig av detta underbara väder!

Nej nu är det dags att plugga mer! Klockan tre ska jag fixa iordning en kalops och fram tills dess är det fokus som gäller :). 

Sådärja, nu kommer ett lite mer aktuellt inlägg   . I torsdags lämnade ju in min sista hemtenta för det här året, nästa ska in efter nyår. Flinga och jag tränar på, ibland är fröken lite väl uppe i sig själv och sina hormoner så då tränar vi ingen seriös lydnad. Innan löpet var hon VÄLDIGT trött, och jag var lite halvt orolig över att hon förvandlats till en soffpotatis, men nu är hon som vanligt igen, vilket innebär fullt ös. Igår, på självaste julaftor, tog vi vår sedvanliga skogspromenad på morgonen och sedan åkte jag och Anton med hundarna (Flinga och Kisen) till Stocksund för en liten julaftonsprommis i solskenet.

Lite bekymmersamt var det då Kisen var lite för intresserad av en höglöpande Flinga, inga bekymmer egentligen, men han nosade lite närgånget bara. Flinga däremot var inte ett dugg intresserad av mannen, hon ville bara leka, som vanligt. Efter prommisen dumpades Flinga hemma och jag och Anton åkte till hans Mamma för lite jullunch med tillhörande julklappsöppning, för mig blev det ett presentkort på MyOne på 500 kr, och för Flinga en ny, luddig pipis. Hon fick öppna paketet helt själv, vilket uppskattades. Lite julgodis fick hon också, grisfötter minsann!

Efter lunchen begav vi oss hem till mig där vi åt middag och presentöppnade även där och sen var det sängen. Härligt med jul, men också skönt att den är över!

Nu ska jag ut och lägga ett viltspår åt fröken fräken, lite skönt är det minsann att snön regnade bort!

Flinga ligger på högsta punkten på vår terass och spanar ut på alla juldagsvandrare.

Sådärja, det var ett tag sen jag skrev här, dåligt av mig... men ni läser ändå! Gullisar.

Helgen var superkul iaf, i fredags var det ju träning som sagt (men det vet ni ju redan..) och efter träningen veterinären (hon har en lindrig öroninflammation), på fredagen var jag och mina tjejkompisar ut för att fira min 22 årsdag (one week early though).

I lördags hände det inte mycket, Flinga och jag var ute och promenerade en del men jag var ju liiite trött. 

I söndags däremot var ett riktigt happening. Alla hundmänniskor vet vad jag menar... Stockholms hundmässa!! Det var superkul, massa fina hundar och roliga grejer att titta på. Shoppade lite också såklart, det hör ju liksom till... Det blev en del; Halsband och koppel från Vallentuna Sadelmakeri, Ett långt koppel på 3 m, ny "malleboll", en fotboll med kampsnören (redan sönderbiten trots restriktivt lekande), gnagben (grisöron och strupe), två böcker, en hundförarväst till mig från Arrak outdoor, en ny hundfäll och säkert något mer som jag glömt. Kul var det iaf!! Längtar tills min väst kommer nästa vecka, och tills det blir varmt nog att använda den.

Denna vecka har vi spårat lite viltspår, 1 h liggtid vilket jag egentligen anser vara lite lite men det är så mycket folk som går med hundarna häromkring så det finns risk att någon annan tar spåret innan vi hunnit ut. La kanske ett 200 m långt spår med blod och klöv, över stock och sten och med en skarp 90gradig vinkel. Hon spårade suveränt men tappade bort sig lite i vinkeln men hittade tillbaka ganska fort och spårade klockrent till slutet. Duktig tjej! Kanske ska satsa på ett anlagsprov nästa år?!

Både igår och idag har vi varit och hämtat Kisen på lunchen och gått en skön prommis i skogen! Förutom vår sedvanliga morgonlångprommis då... idag var hon så himlans trött den lilla sötnosen. Kanske är löp på gång? Eller hormoner? Vi lär märka.

Har både vägt och mätt henne, 38,7 kg och 62 cm hög. Maxhöjden för tik enligt Rottisens rasstandard är 63 cm.Hon är stor min tjej, däremot tycker jag hon är långbent faktiskt. Kanske inte riktigt rastypisk, iaf inte om man jämför med alla tikar vi såg på Sthlms hundmässa. Men hon är min prinsessa, och det var ju tur att fröken inte hamnade hos någon som vill ställa ut henne.

Lite nya bilder har jag också hunnit med att ta på henne:

Min vackraste Flinga på hela jorden! Hon är så fin.

Det var så oerhört vackert väder när Flinga och jag var och gick nere vid vattnet idag. Inte direkt så man kan tro att det är december, snarare september. Eller april.

(Bilderna tagna med mobilkameran, om ni undrar hur jag kan visa bilder med så kass kvalitet...)

Sedan har vi varit med Kisen uppe i skogen och gått lunchprommis, alltid kul att träffa farbror Kisen. Det här blir en rolig helg faktiskt. Händer en del. Imorgon ska Flinga och jag på andra kurstillfället för Eva Bodfält vilket ska bli superkul, sedan på kvällen ska jag ha hit några tjejkompisar och fira min födelsedag en vecka för tidigt med middag och sedan utgång (fyller den 16e om någon känner för att skicka paket till mig   ), på lördag tänkte jag lägga spår och söndag ska jag, mamma och Hella på hundmässan för att spana på Rottisar och hundgrejer! Kul helg!

Denna torsdag är egentligen inte lika rolig, har en hemtenta som ska vara inne nästa vecka som jag sliter med. Inte ett dugg kul. Dessutom har dokumentet av någon anledning försvunnit, trots att det ligger i dokumentlistan?! Blev lite ställd när jag skulle öppna det i word, också går det inte. SOM TUR VAR så hade jag backupat det!!! Tack tack tack för att jag ibland är sinnesnärvarande!! Men nu ska jag faktiskt ta tag i det här oerdentligt. Jag har öppnat dokumentet. Bara att skriva. Bara...

Ni som hängt med sedan starten (och innan Flinga kom) vet ju hur oerhört irriterad jag var på alla människor som skulle släppa fram sina hundar till Vicke hela tiden. Till och med när vi tränade skulle de fram med sina ouppfostrade hundar för att hälsa minsann. Irriterande som sjutton. Jag trodde ju i min enfald att jag skulle slippa detta problem när jag skaffade Rottis, ni vet, de är ju mördarhundar. I vilket fall så motbevisades idag min tes, då en gubbe släppte fram sin Pinscher till Flinga i skogen bara helt random. Båda var kopplade och han kommer gåendes mot oss och bara släpper fram hunden till Flongsan. Jag blev helt paff och sa inte ett ljud men mamma är lite mer talför och uttryckte sitt missnöje. Han ryckte på axlarna och sa "jag tycker de skulle få hälsa.." och gick vidare. Jag blev irriterad vem släpper fram sin hyfsat lilla hund till en mer än dubbelt så stor Rottis? Varför släpper man fram sin hund över huvud taget? Suck. Man slutar aldrig att förvånas.

 I vilket fall så har dagen bjudit på skogsprommis då, en Kisen och Flinga promenad i skogen (bra med dubbelbur!) och lite lydnadsträning på gräsplätten nere vid skogsvik.

Idag tränade vi frittfölj, ställande och läggande. Det gick super alltihop! Riktigt förvånad blev jag över läggandena, klockrena. Duktig tjej! De har varit lite svåra att få till på henne, hon har lagt sig långsamt, inte korrekt och dessutom inte alls velat lägga sig när jag går ifrån henne. Men med myrsteg och bakåtmarsch har det löst sig bra. Även tränat snabba lägganden när jag står bredvid henne i utgångspos.

Detta var för 6 månader sedan. Den 7e juni när min kusin var på besök och vi var på Sätra äng! Min fina fina hårboll. Och lilla lilla flongsan.