Imorse trodde jag att tisdagen den 6e september var en helt vanligt dag. Jag hade fel. Idag är dagen då Vicke har fått somna in, och vandra vidare till hundhimlen.

Jag inser vad som menas med uttrycket "Du fattas mig". För det är precis vad han gör. Han fattas mig. Så oändligt mycket. Min finaste, finaste prins. Nu har du inte ont längre. Och du har ingen irriterande matte som reglerar din mat, du kan nu äta precis hur mycket du vill. Och det gör inget om du blir tjock, för i hundhimlen har man vingar och kan ta sig fram ändå. Du ligger förmodligen med ett grisöra i munnen just nu, och jag är glad för din skull. Men min älskade lilla prins, jag saknar dig.

2004-05-04 - 2011-09-06

Jag älskar dig min finaste kille.

Du fattas mig.

Sov så gott.