Hallå i stugorna, eller var ni nu är...

Igår var jag och Fling på Södra BK där vi träffade Karin och Niklas + vovvs för lite lydnadsträning! Kameran följde med också, resultatet på den fronten blev typ 370 bilder... Hrmm.

Flinga och jag fokuserar ju fortfarande på framförallt glädje, och vi har ju nästan helt skippat momenten i 1an och börjat med de lite högre momenten...

Gårdagens pass fick detta utfall:

• Rutan: Började med att lägga ut targeten utanför rutan, bara för att friska upp minnet lite... hon älskar den där targeten och sprang fort som attans till den och tryckte tassarna på brädan, så det var ju bra! Mindre bra är att hon vill apportera den, men det är väl ett riktigt lyxproblem ändå, "Matte, matte, tiiiitta vilken fin plankbit jag hittade, jag äälskar den.. snääälla, kan vi leka med den?! Bara liite". Nåväl, efter ett skick på target utanför rutan stoppade jag in den i rutans bakkant när hon satt och kollade på, skickade henne på targeten med kommando "rutan". Hon for som ett skållat troll och hoppade på den, klickar för kontakt med targeten och busar i rutan. Detta upprepades några gånger med bra resultat, jag flyttar targeten mellan gångerna så att hon ska veta vad hon ska göra, förhoppningen är att hon ska börja associera "rutan" med just target och ruta såsmåningom, dock är vi inte där ännu.
• Linförighet med kommendering: Alltså WOW vad vi har utvecklats här! Sedan jag lade alla krav åt sidan går vi från klarhet till klarhet i detta moment, jag går längre och längre sträckor med finfin attityd och position, duktig! Däremot fegar jag lite, och mina kära träningskompisar är på mig hela tiden om att jag nog kan försvåra mer, att jag ska testa att gå ett så långt fritt följ som möjligt bara för att se... och ja, det är nog bra, vi kan definitivt gå längre än jag kan. Men det är skönt att safea lite. Svängarna kan fortfarande bli bättre, men det filar vi på i smyg här hemma... Jag lär mig att gå bättre och bättre också, och blir inte längre nervös av att bli kommenderad. We're getting there!
• Läggande under gång: Förvånansvärt bra! Vi jobbar på hela tiden, nu lägger hon sig på kommandot så nu ska det bara bli lite snabbare!
• 2:ans Hopp: Började igår med 2:ans hopp, ni vet uthopp och sitta på andra sidan och sedan hoppa tillbaka. Satte targeten på andra sidan och kommenderade "hopp", funkade bra! Gjorde några gånger, efter ett tag blev hon konfunderad och satt kvar när jag kommenderade, vilket fick mig att tänka till lite. Normalt sett skulle jag nog sagt igen, men något har jag lärt mig, för jag bröt direkt och gjorde om och gjorde rätt! Bra där av mig. Har ju fått för mig att om man upprepar ett kommando när de inte gör det på första, att de ska kedja momentet genom att tro att det rätta är att göra det på andra kommandot. Inget sånt nu, utan nu gör vi rätt från början!
• 1:ans hopp: Gick ju alldeles strålande! Inget att klaga på här, möjligtvis ingången lite...
• Tandvisning: Både Nicke och Karin kollade, vilket gick superbra. Förvisso känner hon ju dem nu, skulle behöva lite nytt folk som vill kolla.

Japp, så såg gårdagens pass ut! Hon är ju så duktig! Det kändes verkligen superduperbra hela vägen... min fina fina Fling!

Sådärja, 22 bilder senare. Bilderna på mig och Flinga har Karin tagit och resten är det jag som fotat.

I onsdags var ju hela lilla träningsgruppen på privatträning för Eva! Det var oerhört kul och nyttigt, hon är verkligen duktig den där Eva Bodfäldt.

Vi tog varje ekipage en och en i 3 min bara så att hon skulle få bilda sig en uppfattning om oss alla, mig och Flinga ser hon ju rätt ofta men ändå. Efter en liten genomgång av oss fick vi feedback och tankar kring vår träning. Genomgående var att vi måste tänka på "skräpsignaler" och hur vi belönar samt vad vi belönar. Sedan fick vi lite mer handfasta tips i form av olika övningar, också en åt gången.

Jag fick många bra tips på hur jag ska göra med Flinga i vår träning, och Eva tyckte hon såg skillnad på oss sedan jag släppt alla skyhöga krav på mig själv och hunden. Kul! Däremot höll hon med mig om att det just nu är vardagslydnaden som är prio för oss, hon är ju en rätt skarp dam med mycket egna tankar om hur saker och ting ska göras men vi fick mycket bra tips även där. Kort sagt, en riktigt bra träning för oss, även om saker och ting kanske inte gick helt klockrent hela tiden så fick vi hjälp och tankar kring det som är viktigt. Och min hund fattar ju verkligen galet fort! Vi genomförde en idé kring hur vi ska få henne att sluta gå på dubbla spår och det fattade hon på en gång den lilla tokfian.

Vi fick feedback på:

- Läggandena, hur de ska funka bättre
- Få henne att sluta gå på dubbla spår, belöningsplacering

- Lite självkontroll, hon har ju inte så gott om det, min lilla tjej

- Tips om hur jag ska jobba med henne i vardagslydnaden

Men hon tyckte fröken Fling hade superbra attityd, och det är kul att höra med tanke på att det långt ifrån alltid har varit så!

Lite bilder blev det på de andras hundar, tyvärr inga på Flinga, men henne har ni ju å andra sidan sett 100.000 gånger på bild!

Niklas och Adam:

Karin och Frankie (tyvärr fanns det bara en bild på dem, sedan slutade jag fota):

Men på endast Frankie fanns det några fler...

"Det finns mycket man kan ha en Weimaraner till..." Citat Eva

Ja hon är verkligen bra söt den där Frankie! Såå himlans gullig, och såå himlans glad. Ska bli kul att ha en riktig photosession med henne på en lämplig dag!

Härom kvällen var vi som bekant och gick en underbar kvällsprommis på Sätra äng! Kameran var med, det blev inte jättemånga bilder, och de blev heller inte särskilt bra, men ni får se i alla fall.

Åh vilken underbar helg och en kanonfin valborg och 1:a maj vi har haft här i huvudstan!! Totalt uuuunderbart väder har det bjudits på och som vi har njutit av det. Hoppas ni gjort detsamma!

Nu är mina odlingsbänkar klara, på fredag kommer det ett lass med 7 ton jord som ska skottas i. Ännu mer kroppsarbete, men det är konstigt nog skönt tycker jag, man blir liksom nöjd i kroppen (och lite öm..)! Och Flinga har verkligen försökt hjälpa mig så gott hon har kunnat, hon älskar verkligen när vi är ute och påtar på tomten, hon är verkligen i sitt esse då! Jag tror hon skulle älska att vara en riktig gårdshund, gå och strosa på sina marker och vakta lite här och där. Nu får hon nöja sig med att vakta vår tomt lite lagom, men det verkar duga det också!

Vi har inte tränat något särskilt på ett tag nu, endast lite småträning hemma, typ fortsätta utveckla fjärren. Men imorgon hörrni, då blir det andra bullar, för då ska jag, Karin och Niklas ta med jyckarna och åka på privatträning för Eva! Tror att det är grymt att göra det med sin träningsgrupp ibland och jag har tänkt få hjälp med lite fritt följ och lägganden. Ska bli mycket nyttigt! Och kul då såklart! Vi får väl se lite hur det går däremot, hon är ju inte i sitt esse direkt då hon är väldigt trött pga. stundande löp, och av värmen då också. Rottisen är ju inte direkt känd för sin värmetålighet. Men vi verkar allihop ha lite bekymmer för tillfället, stackars Frankie går på antibiotika, Adam är väldigt värmekänslig (och därmed trött) och Flinga är ju astrött och värmekänslig hon med. Vilket gäng!!

Igår var det ju som bekant valborg, vilket för många innebar festligheter. Vi är inte lika coola som alla andra utan föredrar att fira in våren lite mer stillsamt. Vi satt hemma och kollade på film minsann, sista Harry Potter filmen blev det för oss! Vid 10-tiden börjades det smälla massa raketer, lät som om hela Danderyd höll på att gå under där ett tag, jag var lite orolig för Ester då hon aldrig upplevt fyrverkerier förut, vilket jag inte behövt vara. Båda tjejerna låg och sov i soffan när det började smällas, Ester kollade genast på Flinga för att se hennes reaktion, vilken uteblev totalt. Flinga sov som en stock och Ester följde exemplet. När smällande intensifierades började Flingas tidigare uppvisade, lite udda, reaktion på fyrverkerier fram. Hon vaktar nämligen mot dem. Hon ställer sig vid glasdörren och har stenkoll på vad som försiggår, inga tecken på rädsla alls, utan hon bara vaktar. Detta beteende höll i sig kanske 2 min, sedan gick hon och la sig i sängen. När vi gick och la oss lite senare smälldes det som attans men då höjde hon knappt huvudet utan sov gott vidare. Skönt! Lustigt det där med vaktandet tycker jag, de hundar jag träffat som varit rädda för smällare har mer försökt komma undan och gömma sig, inte "face them" liksom. Men hon är ju lite udda min prinsessa ♥

Nu på kvällskvisten gick jag, pappa och båda tjejerna på sätra äng! Det var såå gudomligt vackert, och idag hade jag turligt nog packat med mig kameran, så imorgon får ni spana efter lite bilder!

Flinga och jag stod och spanade på folk utanför Coop igår när stor-husse (min pappa) var inne och handlade. Eftersom att hon är lite kinkig med folk tycker jag det är viktigt att bara sitta och vara passiva på ställen där det rör sig mycket människor. Och hon var såå duktig! Men hon är ju inte så känslig av sig direkt. Pappa körde med sticksågen genom en plywoodskiva igår, preciiis bredvid Flinga. Han funderade innan på hur hon skulle reagera, men som väntat vände hon inte ett öra. Hon är riktigt cool faktiskt! Hon är helt orädd när det gäller allt utom människor, underlag bryr hon sig inte ett dugg om, det finns ingen kvarstående rädsla över huvud taget, hon är inte känslig för ljud... ja, en cool tjej helt enkelt!

Och Flinga hälsar: När saker och ting är lite krånliga i livet, byt synvinkel!