I torsdags åkte Flinga, jag och mamma de 60 milen upp till Övik (där jag är född och uppvuxen och har all släkt) då min mormors man fyllde 75 år! Resan upp gick bra, två kissesvängar hann vi med och Flinga sov hela tiden. Helgen känns som att den mest har bestått av hundpromenader. Vi har haft det så mysigt! Bara strosat runt i skogen, spårat, ätit mat (och bullar..) och haft det riktigt skönt. Flinga har dessutom upplevt sin allra första snö, det låg ett tunt tunt snötäcke på söndag morgon. Hon blev överlycklig över att det gick att äta och for fram som en dåre!

På vägen upp var ett av stoppen Tönnebro, det ligger vid en så vacker liten sjö och det är många som stannar för att rasta sina hundar där. Flinga skulle sjääälvklart plaska lite, trots att isen precis börjat lägga sig i strandkanten. Svinkallt alltså, dårhund!

Här kommer lite bilder från vår promenad uppe på Åsberget där vi gick mycket när jag var liten. Det krokiga trädet betyder mycket för mig, och att få sitta på det och tänka på Farfar var viktigt.

I onsdags var Flinga och jag iväg och gick med Kisen. Självklart hann vi med lite bus också!

Oj vad de leker de här galningarna! Såå kul att se :).