Har precis kommit hem efter att ha lämnat Flinga på dagis, jag och Anton gick ner och tänkte väl gå tillbaka hem också. Men en tanke slog mig, man känner sig ju helt muppig om man promenerar utan hund?! Varför gör folk det, det finns ju liksom ingen njutning i att vara ute och gå utan voffe. Haha, ett uttalande passande en äkta hundnörd så det var väl egentligen inte så oväntat. Om jag inte hade hund skulle jag bara gymma, tror jag bestämt. Men vi är alla olika! Och det roliga är på helgen, om det är en soooolig och fin dag, då är det huur många som helst som är ute och flanerar, medans en annan stretar på i ur och skur, då känner man sig som att de människorna inte promenerar på riktigt? Ni vet, som de där människorna i slalombacken med värstingutrustning, men som egentligen inte kan åka? De som har skidor för 20.000 och söndagsflanerarna är lite samma typ av människor, de är inte äkta på något sätt. Nädu, äkta är vi som promenerar 2 h om dagen i ur och skur. Vissa dagar när det är förj*vla dåligt väder ute känns det som att jag är ensam i hela danderyd med att vara utomhus och röra på mig. Inte ens andra hundmänniskor är ute.

 Som den här dagen, snöslask och snöblandat regn. Träffade nog ingen annan på Sätra Äng trots att jag var ute vid lunch. Det är bra konstigt det där.

Men nu är min kära vän Erika på väg hit för att plugga lite med mig. Jag är sjukt stressad och allt känns skit! Kul dag. Kul liv. Tackar Flinga för att hon finns och får mig att må så bra. Min fina prinsessa.

Undra när nästa puppi blir aktuell... har redan börjat planera. Men jag tror att det dröjer en 3-4 år.

Sådärja, Plånkan hemma från dagis! Ordningen återställd. Passade på att träna lite lydnad på vägen hem, körde lite fritt följ, läggande och ställande. Allt gick toppen! Drog upp svårigheten lite till på FF idag, lite mer svängar och lite längre än jag brukar, gick suveränt! Läggandet gick också superbra, ställandet är okej men inte tillräckligt bra.

Idag har jag även för första gången sett någon bli osäker vid åsynen av min hund. Vi gick längs en gångväg, Flinga lös. Vi busade och kampade och körde lite momentträning däremellan, vid slutet av gångvägen ser jag en farmor med sitt barnbarn och pappan (skulle jag tro). Farmorn tar fort som attans barnbarnets hand, jag kallar in Flinga och sätter henne bredvid mig, de kommer närmre och ser livrädda och osäkra ut, då kopplar jag henne. Jag hälsar glatt och de hälsar stelt tillbaka. De såg verkligen fullkomligt vettskrämda ut. Tyvärr kanske de såg när vi busade och då är det en hel del morr inblandade, kanske trodde det att min mördarhund skulle göra likadant med barnet. Jaja, shake it off. Vi körde lite lydnad på parkeringen istället, gick som sagt super!

Har ni förresten sett vilken fin sele Flinga fått? Snyggaste tjejen! Min hund är ju så aggressiv att jag behöver både halsband och sele för att kunna hantera henne. Skämt åsido, så har jag både och på henne, vet inte varför men jag trivs superbra med det! Har aldrig halsband på när hon är lös och vill inte ha henne "naken", så det är väl därför. En sele funkar liksom bra till det ändamålet!

Sitter med en kopp te och ska precis ta fram mina böcker och sätta igång med plugget. Flinga är på dagis idag trots att jag är hemma, det känns typ...hemskt?! Egentligen så borde det inte göra det, då hon garanterat har roligare där, än hemma med en matte som är skitstressad och tentapluggar och inte aaaalls har tid att underhålla en liten Flinga. Lite fånigt det där. Jaja, Flinga är hos Hella och busar med sina kompisar och jag får tid till att fokusera på mina studer = winwin typ.

Mandie och Flinga

Flinga och Mandie på dagis! Båda bilderna har jag lånat från Hellas blogg

Jag funderar på att byta mat till Flinga. Hon har ju ätit Nordic nu sedan i somras, vilket jag är jättenöjd med. Men jag funderar på att börja BARFa henne, faktiskt. Hon får ganska mycket ben och sådant redan nu, men jag skulle vilja köra helt och håller BARF. Håller på som bäst att läsa på osv. Känner att jag måste ha ganska mycket kunskap innan jag går över helt till BARF.

Vad ger ni era hundar för mat? Torrfoder, färskfoder eller rentav BARF?

Nej, nu får det vara nog med plugg-undanflykter! Jag har ju som sagt tenta på fredag nästa vecka (vilket innebär att jag missar sista Evaträningen, jag gråter.) på Kognitionspsykologi, det är dessutom myyyyyyyyycket att läsa in. Så jag kör stenhårt nu! Jag. SKA. Klara. Tentan.

Åh herregud vilken kaosartad förmiddag detta blev. Suck och adjö, typ. Upp i ottan, halv sex. Lämna hund 5 över 7. Inne på centralen 20 i 8. Det tåg som skulle ha gått 06.29 stod på stationen, försenat med 1 h 15 min. Ibland är jag så puckad. Jag reflekterade inte ens över VARFÖR 06.29 tåget stod på stationen och var försenat med nästan 1h 15 min. Givetvis var det en ledning som blåst ner och gjort kaos med SJ. Nästa korkade grej; givetvis blippade jag mitt kort också så att en resa drogs, vilket var duumt och ledde till 35 min i kö inne på SJ center. Jag bestämde mig iaf för att åka hem igen, någon måtta får det vara. Har man föreläsning på 3 h, då är det inte värt att åka ner för att vara där 2 h och sedan åka hem. Särskilt när det är kaos och man inte vet om/när man kommer hem. När jag väl kom hem var väl kaoset slut, så det var ju bara kaos i 1,5 timme. Men det var nog så mycket kaos under den enochenhalva timmen vill jag lova.

Flinga fick vara kvar på dagis nu när hon ändå var där, lite pluggro till mig här hemma blev det allt. Förutom nu då, för nu blev det bloggande istället. Och lite lagom nostalgiskt genomkollande av bilder. Och vet ni vad jag just insett... jag vill inte ha vinter. Jag vill ha soooommaaaar! Jag vill ha ljust dygnet runt, jag vill ha spårbara marker, jag vill kunna bada och simma, jag vill sitta ute och grilla, och jag vill kunna springa utomhus igen!!

Apropå löpning, jag är ju superförkyld och det är 9 dagar sedan jag tränade. Abstinens på hög nivå.

Och sist men inte minst:

Jag efterlyser vår och sommar, nuuuuuuuuu!!!! Och den där hamburgaren såg sjuuuukt god ut, tror det får bli lite hemgjorda burgare till middag. Förvisso inte grillade, för den är minsann helt snötäckt, men fortfarande goda burgare. Om en timme ska jag knata ner till Hella och hämta hem min älskade Flinga, tänk vad tomt det känns utan henne. Hur kan man leva utan hund?! Det är obegripligt.. jag har ju liksom redan börjat planera inför nästa, trots att det är lååångt bort.

Tog med Fröken Plånka ut på en lite längre lunchprommis runt udden, tog med kameran bara för att jag skulle kunna ta lite fina bilder på vyn och naturen. Bra idé, liiite svårt att fullfölja. Det snöade ingenting när jag kollade ut genom fönstret, 2 min innan vi gick men så fort vi kommit till slutet av uppfarten började det snöa. Yippi, vilken timing!

En prommis med lite hundfotande blev det istället. Tog några bilder på henne innan vi gick också, när hon låg i "sin" (pappas..) jättefina fårskinnsfåtölj, hon älskar den platsen. Jag tror att det är pga. att den är lite upphöjd. Och mjuk och skön då förstås!

Flinga har ju fått för sig att hoppa upp på stenar och grejer nu, det kan ju generera lite godis:

Tog lite porträttbilder också, med en annan hund (Ulli) borta i horisonten, hon stod med en himla utstrålning faktiskt.

Sedan har Flinga lärt känna en ny kompis idag! En lapsk vallhund som hette Ulli. En sådan himla söt och trevlig tjej, vi gick en bit tillsammans och när vi kom till ängen fick de lajja lite! Kul tyckte båda tjejerna och lekte suveränt ihop.

Söta tjejer! Kul med en ny kompis tyckte Flinga. Denna voffa hoppas vi stöta på fler gånger.

Vet ni vad... det var -17 grader när jag var ute med Flinga vid halv 9 draget. Helt galet kallt, iaf till en början, men sedan blev det helt lagom temp konstigt nog. Vi stötte på Flingas kompis, labben Saffran, när vi var på väg upp till skogen, självklart lajjade de runt ett tag. Försökte ta något kort med mobilen, men det gick ju... sådär.

Ehh, ja, ni ser. Kvaliten är ju skit redan innan pga. mobilkamera och sen springer min hund så förbaskat fort så det är ju omöjligt att få någon bild.

Jaja, vi hade iaf en uuunderbar promenad, gud så mysigt när vi strosade (läs: gick rätt fort, men strosade låter bättre) runt i skogen och njöt av den strålande solen. Inte en människa stötte vi på heller, det är bra grejer!

Men nu ligger hon iaf och vilar, duktig tjej. Då kan matte passa på att plugga, för det är ju jätteroligt. Eller hur.

Var nyss in och kollade på Rottisklubbens hemsida och såg att det hade kommit upp info om Sommarlägret för 2012, jag och Hella hade tänkt åka. Men tror ni inte att de tajmar så att första dagen (13/7) är den dag min kära pappa fyller 50 år. Jo, precis så illa är det. Så det blev inget sånt för oss i år. Pisspotta. Menmen, då är vi väl ute och seglar lite, typ till Åland rentav! Vi hoppas på lite bättre väder än förra året, det blåste typ storm och Flinga blev sjösjuk, och mamma livrädd. Men då hade vi Vicke med oss. I år är det bara Flingsan.

Nu är det böckerna som gäller, ska koka lite fond idag också, har två kycklingskrov som väntar i kylen!

Igår när jag skulle gå och lägga mig gick jag in på mitt rum och möttes av detta:

Hur sööt? Jättesöt :). SÅ fin min toktjej, sängen ser dock väldigt liten ut med henne i ;). Sitter som bäst med frukostflingorna och ett glas proviva, ska om 25 min ta mig ner mot Hellas och dagis, sedan på Tbanan (helst utan läskiga talibanliknande typer..) och sist tåget. Ha en bra dag allihop!!

Fick hem nya numret av Brukshunden precis, var såklart tvungen att bläddra lite i den då det var ett uppslag om Rottweilern. Överlag väldigt bra skrivet, de beskriver rasen på rätt sätt anser jag, som en emellanåt ganska svår hund som kan bli huuur underbar som helst i rätt händer. All true. Det finns en mening som jag kände lite extra för, och det var den avslutande meningen:

     "Till skillnad från många andra raser måste man ofta ge en rottweilern en bra anledning till varför den skall göra olika saker, vilket kan ställa vissa krav på ägarens pedagogiska förmåga och man inser efter ett tag att man inte äger en "rottis", man lever ihop med den". (Brukshunden nr 1, skriven av Peter Forsberg)

Jag och Flinga tog vid halv 12 bilen och hämtade Kisen för en tur uppe i skogen. Framskrittning sen släpptes de på golfbanan och lajade ett litet tag. Sötnosar! De leker såå himla bra tillsammans, det är så kul att se.

Gick sedan rätt mycket offroad idag faktiskt, bra för Kisens HD höfter att få bygga muskler genom skogsbus. Mötte ingen alls, helt klart fördelen med att hålla sig borta från stigarna, särskilt när man går med en hund som har svårt för hundmöten (Kisen). Så underbart väder! Jag vet att jag sagt det hundra gånger, men jag säger det igen ;). NU har jag ätit lunch, bloggat, hunden sover och jag ska därmed plugga. Nu. Snart. NU!!