Sådärja, det var ett tag sen jag skrev här, dåligt av mig... men ni läser ändå! Gullisar.

Helgen var superkul iaf, i fredags var det ju träning som sagt (men det vet ni ju redan..) och efter träningen veterinären (hon har en lindrig öroninflammation), på fredagen var jag och mina tjejkompisar ut för att fira min 22 årsdag (one week early though).

I lördags hände det inte mycket, Flinga och jag var ute och promenerade en del men jag var ju liiite trött. 

I söndags däremot var ett riktigt happening. Alla hundmänniskor vet vad jag menar... Stockholms hundmässa!! Det var superkul, massa fina hundar och roliga grejer att titta på. Shoppade lite också såklart, det hör ju liksom till... Det blev en del; Halsband och koppel från Vallentuna Sadelmakeri, Ett långt koppel på 3 m, ny "malleboll", en fotboll med kampsnören (redan sönderbiten trots restriktivt lekande), gnagben (grisöron och strupe), två böcker, en hundförarväst till mig från Arrak outdoor, en ny hundfäll och säkert något mer som jag glömt. Kul var det iaf!! Längtar tills min väst kommer nästa vecka, och tills det blir varmt nog att använda den.

Denna vecka har vi spårat lite viltspår, 1 h liggtid vilket jag egentligen anser vara lite lite men det är så mycket folk som går med hundarna häromkring så det finns risk att någon annan tar spåret innan vi hunnit ut. La kanske ett 200 m långt spår med blod och klöv, över stock och sten och med en skarp 90gradig vinkel. Hon spårade suveränt men tappade bort sig lite i vinkeln men hittade tillbaka ganska fort och spårade klockrent till slutet. Duktig tjej! Kanske ska satsa på ett anlagsprov nästa år?!

Både igår och idag har vi varit och hämtat Kisen på lunchen och gått en skön prommis i skogen! Förutom vår sedvanliga morgonlångprommis då... idag var hon så himlans trött den lilla sötnosen. Kanske är löp på gång? Eller hormoner? Vi lär märka.

Har både vägt och mätt henne, 38,7 kg och 62 cm hög. Maxhöjden för tik enligt Rottisens rasstandard är 63 cm.Hon är stor min tjej, däremot tycker jag hon är långbent faktiskt. Kanske inte riktigt rastypisk, iaf inte om man jämför med alla tikar vi såg på Sthlms hundmässa. Men hon är min prinsessa, och det var ju tur att fröken inte hamnade hos någon som vill ställa ut henne.

Lite nya bilder har jag också hunnit med att ta på henne:

Min vackraste Flinga på hela jorden! Hon är så fin.

Det var så oerhört vackert väder när Flinga och jag var och gick nere vid vattnet idag. Inte direkt så man kan tro att det är december, snarare september. Eller april.

(Bilderna tagna med mobilkameran, om ni undrar hur jag kan visa bilder med så kass kvalitet...)

Sedan har vi varit med Kisen uppe i skogen och gått lunchprommis, alltid kul att träffa farbror Kisen. Det här blir en rolig helg faktiskt. Händer en del. Imorgon ska Flinga och jag på andra kurstillfället för Eva Bodfält vilket ska bli superkul, sedan på kvällen ska jag ha hit några tjejkompisar och fira min födelsedag en vecka för tidigt med middag och sedan utgång (fyller den 16e om någon känner för att skicka paket till mig   ), på lördag tänkte jag lägga spår och söndag ska jag, mamma och Hella på hundmässan för att spana på Rottisar och hundgrejer! Kul helg!

Denna torsdag är egentligen inte lika rolig, har en hemtenta som ska vara inne nästa vecka som jag sliter med. Inte ett dugg kul. Dessutom har dokumentet av någon anledning försvunnit, trots att det ligger i dokumentlistan?! Blev lite ställd när jag skulle öppna det i word, också går det inte. SOM TUR VAR så hade jag backupat det!!! Tack tack tack för att jag ibland är sinnesnärvarande!! Men nu ska jag faktiskt ta tag i det här oerdentligt. Jag har öppnat dokumentet. Bara att skriva. Bara...

I torsdags åkte Flinga, jag och mamma de 60 milen upp till Övik (där jag är född och uppvuxen och har all släkt) då min mormors man fyllde 75 år! Resan upp gick bra, två kissesvängar hann vi med och Flinga sov hela tiden. Helgen känns som att den mest har bestått av hundpromenader. Vi har haft det så mysigt! Bara strosat runt i skogen, spårat, ätit mat (och bullar..) och haft det riktigt skönt. Flinga har dessutom upplevt sin allra första snö, det låg ett tunt tunt snötäcke på söndag morgon. Hon blev överlycklig över att det gick att äta och for fram som en dåre!

På vägen upp var ett av stoppen Tönnebro, det ligger vid en så vacker liten sjö och det är många som stannar för att rasta sina hundar där. Flinga skulle sjääälvklart plaska lite, trots att isen precis börjat lägga sig i strandkanten. Svinkallt alltså, dårhund!

Här kommer lite bilder från vår promenad uppe på Åsberget där vi gick mycket när jag var liten. Det krokiga trädet betyder mycket för mig, och att få sitta på det och tänka på Farfar var viktigt.

I onsdags var Flinga och jag iväg och gick med Kisen. Självklart hann vi med lite bus också!

Oj vad de leker de här galningarna! Såå kul att se :).

Japp, denna helg blev minsann en riktig hundhelg. Mysig och roligt som attan! Ni vet ju redan var vi har gjort, men jag friskar upp minnet lite. Fredag, kurs för Eva Bodfäldt (grymt!!), lördag viltspår och hundbus med Hella och Mandie (Också grymt!!), söndag lydnadsträning och spår med Hella och Mandie och Kalle och Samba (grymt!!). SÅ, ni förstår vilken rolig helg vi har haft?! Den var helt super.

Kalle hittades av en slump, han bor i närheten av Hella och mig och har en 5,5 årig rottistik som heter Samba. En tokgullig tik som tyvärr varit skadad men nu är tillbaka på banan. Vi åkte och la ett spår, det fick ligga en timme och sedan åkte vi till klubben och körde lite lydnad, kul som attans! Blev väl inget jättestrukturerat men det var roligt och nyttigt ändå. Lite fritt följ och lite läggande. Körde lite med extern belöning också, som vi fick lära oss på kursen i fredags. Åkte sedan iväg och gick spåret. Flinga har ju inte spårat jääättemycket, men ca 150 m långt utan vinklar och liggtid 1 timme. Det var ju klockrent och alldeles för enkelt för henne. Kalle passade på att introducera henne för spårpinnar när vi väntade på Hella och Mandie och det var ju inga bekymmer, hon har ju ett fantastiskt föremålsintresse den där Flinga. Hon plockade upp dem så fint och gav tillbaka dem till Kalle.

Gårdagens bildskörd:

Haugs Andar Amor "Samba" född 2006. (Japp, detta snokade jag rätt på på hunddata, man får ju inte vara dum  )

Det var verkligen superkul att träffa Kalle och Samba, och Hella och Mandie såklart också men de träffar vi ju jämt   . Det roliga är att vi har samma typ av tänk allihopa, med positiv förstärkning och belöningsbaserad träning. Kalle testade att köra lite fritt följ med Flinga, det gick ju sådär. Hon förstod inte alls vad han menade och gick mest och tittade mot mig. Tokfia.

Dagen har inte bjudit på något särskilt, skogspromenad med Chip-bus och en date med Kisen. Härligt!

Vi var ute och busade lite på tomten, lyckades snappa åt mig kamurran på vägen ut. Vi lekte med hennes bitring, det är en av hennes favoritleksaker. Jag tycker hon är så vacker! Min finaste fröken Flinga. Mitt hjärtas dam, som madicken folket skulle ha uttryckt det. Hon är så snäll, nog en av de snällaste hundar jag träffat, aldrig en sur stund utan ständigt glad och på nya galna upptåg. Hon är verkligen one of a kind. Min finaste Flinga. Imorgon fyller hon förövrigt 7 månader. Tiden går så fort.

Igår var det 2 månader sedan min underbara Vicke vandrade över till hundhimlen. Den mest underbara.

Du fattas mig, varje dag. Min bästa vän, mitt stora stöd. Jag hoppas du har det bra, i en värld där du kan äta hur mycket som helst, utan att gå upp ett gram. I en värld där du fått tillbaka dina kulor, och där det aldrig regnar. Där du har en stor, mysig koja att krypa in i. Jag saknar dig. Och vi ses igen, men inte alltför snart.

Det konstiga är, att i början kändes det nästan lättare än nu. Då var det så uppenbart att det var rätt beslut, han hade så ont. Nu är hans smärta glömd och då känns det svårare. För nu kommer jag bara ihåg allt det underbara, alla anledningar till att du var fantastisk, och alla underbara minnen. Jag tycker mig höra hur du trippar fram. Min prins.

Idag har jag, Flinga och pappa varit på Ulriksdals höstmarknad. Det var rätt mycket folk och väldigt mycket hundar, och jag var inte helt säker på hur hon skulle reagera. Stora folksamlingar har hon inte tillbringat särskilt mycket tid i, men det gick jättebra. Skönt med en stor hund som folk skingras inför synen av, hade jag haft Vicke med hade jag oroat mig för att han skulle få tassarna söndertrampade. Vi gick och kollade i de olika stånden och gick en liten promenad i omgivningarna runt omkring. Hade kameran med, blev en serie svartvita.