Precis ätit frukost, nu ut med hunden. Jag kan meddela att det är kallt idag, här i förorten. Skjutsade Anton till t-bananen och då visade bilen på -19,5 grader celsius ute. Det är lite kyligt. Och eftersom Flinga och jag är sådana riktiga hardcore promenerare ska vi nu ut på en skogsprommis! Det är grejer det :). Min hoppjerka till hund kan ju inte nöja sig med en vanlig koppelpromenad runt kvarteret. Inte för att jag förstår varför man ska gå sådana trista promenader när det finns både skog och äng att tillgå. Igår kväll gick vi på Sätra äng, så då blir det skogen nu på morgonkvisten. Vi ska promenera med Kisen idag också, så då blir det en skogsprommis till :). Plus lite bus minsann!

Tur att vi har Kisen så hon får lite roligt sällskap nu när jag är jättetråkig. Har en skitstor tenta nästa v, plus seminarium med tillhörande jobb inför det. Och det roliga är att kursen har hållt på i typ en månad, max. Och han förväntar sig att vi ska kunna HELA den engelska boken på 500 sidor. Suck. Jaja, jag ska inte tråka ut er med det ;). Men lite tufft känns det att lära sig allt tills nästa v. Såå, därför är jag en lite tråkig matte nu, vi kör lite lydnad och sånt när vi är ute på promenader, håller även på att träna på position, hoppstå, fjärren just nu. Slänger även in lite mer platsliggningsstadga, det känns som att man inte kan få för mycket av det direkt.

Jaja, nog om det. Nu ska vi bege oss ut i det kyliga vädret, den RIKTIGA vintern som vi fick till slut.

Och juste, vet ni vad?! Vi har anmält oss till en grundkurs i Sök nu till våren!! På DTBK minsann, skitkul ju! Även om vi kanske aldrig tävlar så verkar det sjuuukt kul och väldigt bra aktivering :).

Vi längtar tills planerna ser ut såhär igen!! Det skulle vara något. När jag skrivit min tenta nästa v tänkte jag åka upp till Perfekta Tassars inomhushall och köra lite! Om nån vill hänga på är det bara att hojta :).

Har precis kommit hem efter att ha lämnat Flinga på dagis, jag och Anton gick ner och tänkte väl gå tillbaka hem också. Men en tanke slog mig, man känner sig ju helt muppig om man promenerar utan hund?! Varför gör folk det, det finns ju liksom ingen njutning i att vara ute och gå utan voffe. Haha, ett uttalande passande en äkta hundnörd så det var väl egentligen inte så oväntat. Om jag inte hade hund skulle jag bara gymma, tror jag bestämt. Men vi är alla olika! Och det roliga är på helgen, om det är en soooolig och fin dag, då är det huur många som helst som är ute och flanerar, medans en annan stretar på i ur och skur, då känner man sig som att de människorna inte promenerar på riktigt? Ni vet, som de där människorna i slalombacken med värstingutrustning, men som egentligen inte kan åka? De som har skidor för 20.000 och söndagsflanerarna är lite samma typ av människor, de är inte äkta på något sätt. Nädu, äkta är vi som promenerar 2 h om dagen i ur och skur. Vissa dagar när det är förj*vla dåligt väder ute känns det som att jag är ensam i hela danderyd med att vara utomhus och röra på mig. Inte ens andra hundmänniskor är ute.

 Som den här dagen, snöslask och snöblandat regn. Träffade nog ingen annan på Sätra Äng trots att jag var ute vid lunch. Det är bra konstigt det där.

Men nu är min kära vän Erika på väg hit för att plugga lite med mig. Jag är sjukt stressad och allt känns skit! Kul dag. Kul liv. Tackar Flinga för att hon finns och får mig att må så bra. Min fina prinsessa.

Undra när nästa puppi blir aktuell... har redan börjat planera. Men jag tror att det dröjer en 3-4 år.

Jahaja, vad har hänt oss på sista tiden måntro? Igår tvingade jag med mig min käre pojkvän och även hunden (lite mer lättövertalad..) för att tillbringa en dag med de stora fyrbeningarna, the horses!

Fräste iväg ner mot Kungsör igår morse för att hälsa på Eskil, en tvåårig kille e. Rolex TP ue. Weltmeyer.

Tanken var att mannen skulle säljas men det har satts lite tråkiga käppar i hjulet för den planen, och vi vet inte riktigt hur vi ska fortgå med denna fina fina kille.

I vilket fall sköter han sig utmärkt där nere i Kungsör, han har varit spänd med gjord/sadel runt magen men det börjar släppa nu, vilket känns suveränt!

När vi åkte därifrån satt Flinga och kollade på hästarna som sprang i hagarna som låg längs med gården där han står. Anton och jag kollade också lite och tänkte väl mest "ooooj vad dem busar", min nästa tanke var däremot "men... den är ju utanför hagen" "Den har ju RYMT!!" typ så gick mina tankegångar, den mänskliga hjärnan är bra lustig. I vilket fall hade jag en del morötter kvar, tur det, så jag gick och fångade in hästen, ringde Rebecca (som äger gården) och började knata mot stallet. Tur den hade grimma på sig iaf.

Sedan bar det av till Wiola, min vackraste prinsessa. Där var det inte ett dugg roligt. Hon stod helt stilla och vägrade röra sig en meter, stod och avlastade frambenen rejält. Fång var min första tanke. Anita (stallägaren) hade redan ringt ut veterinären som var påväg, och nog tusan konstaterade hon att det var fång. Suck. SÅ. SJUKT. LEDSAMT. Wiola är ju dräktig också och ska föla i maj, vilket gör att det känns ännu tråkigare. En fånghäst brukar man inte rekommendera att betäcka igen efter att de fått diagnosen då det är svårt att hålla de smala och på en lagom nivå fodermässigt i och med att fölet måste kunna växa i magen. Vi får se vad som händer, men en häst som inte kan ridas eller gå med föl, vad gör man? Suck. Igår var alltså ingen munter dag. Jag var helt mentalt slut när jag kom hem därifrån.

Något lite roligare då. Fick en del bra bilder på Flinga och Wilma (stallhunden).

Idag har Flinga och jag varit på ännu mer äventyr (även om hästarna inte räknas som äventyr...). Idag har vi varit iväg på en forumträff för ett forum där jag är hyfsat aktiv. Det är såklart ett hundforum! Vilket självklart innebär superroliga hundaktiviteter. Dagens aktivitet bestod av hundträning inne i en nyöppnad inomhushall i Knivsta (mot Uppsala till), ägaren är nämligen aktiv på samma forum som jag och de andra. Vi (hon..) drog ihop en träff med lite träning! Superkul och jättetrevlig.

Lite bilder blev det också, jag har tagit en bråkdel, en annan tjej var med utan hund med intentionen att fotografera, men hennes kamera dog. Självklart hystade jag över min kamurra till henne då jag ändå tränade hund, liksom.

Det var en superfin hall med konstgräs och ett underliggande lager av stenmjöl vilket gjorde att det är gryym dämpning!! Maria har gjort ett superjobb tycker jag. Dessutom var det en massa roliga utmaningar iordningsställda; pallkragar med olika bollar och ballonger i som man kan sätta/lägga hunden i, Presseningar, bollgardiner, plastgardiner, konstiga glassgubbar osv. Roliga utmaningar!

Efter dessa olika (om än lite udda) utmaningarna blev det lite lydnadsträning, Flinga och jag körde lite fritt följ med kommendering, inkallning och inkallning med massiv störning, platsliggning (första gången) och även tandvisning. 

Fria följet: Bra energi och bra position! Överlag tycker jag det gick bra, även vänstersvängarna gick bra idag.

Inkallning: Två varianter av inkallning körde vi idag, en variant med tävlingsmässig inkallning vilket gick SKITBRA idag, en av gångerna var hon liiiite liiiiite långsam in (började bli lite trött) och lite snett sättande, men två klockrena inkallningar. Stolt matte! Vi körde även en lite rolig "lek" med stadga i själva lämnandet och även inkallningsdelen av momentet. Den gick ut på att vi satte hundarna och gick ifrån, samtidigt som Maria gav oss en massa störningar, t.ex hade Flinga spanat in en boll som hon gärna hade satt tänderna i, denna spelade Maria med framför henne och Flinga satt. Sedan kallade vi in dem lite kors och tvärs med varandra som störning. Själva inkallningen gick för oss superbra, däremot lämnandet gick sådär. Hon har haft ett sååå stabilt platssittande tidigare men det var idag som bortblåst emellanåt. Skönt att hon inte brydde sig om de andra hundarna utan bara hade ögon för mig! Duktig tjej. Ska däremot träna mer stadga i platssättandet.

Platsliggning: Idag var första gången ever som Flinga har kört en riktig platsliggning med andra hundar. Hon låg mellan en Pudel (Rocco) och en Japansk Spets (Sami) båda är duktiga och ligger stabilt, så jag passade på och la henne också. Vi la med 7 m mellanrum och låg kanske 1-2 minuter någonting? Jag bröt när hon var avslappnad. Duktiga tjejen! Inte en tendens till att kolla åt de andra hundarna, endast ögon för mig.

Tandvisning: Eftersom det var okända människor på plats idag körde vi en tandvisning också, förvisso med en människa hon hälsat på och tyckt om, men det var iaf inga problem. Duktig tjej! Skulle däremot varit svårt med en stor, skäggig karl i regnställ.

 Platsliggningen

Lite tandvisning och fritt följ. Tyvärr lite långt fram i positionen där, men den bilden fick duga.

En superkul dag helt enkelt! Många nya utmaningar och supertrevligt sällskap. Grymt kul! Ett stort plus blir det ju när Flinga sköter sig så bra. Stolt matte!

Nu är det dags för en kvällsprommis, om ett litet tag åtminstone. Så sjukt irriterande, just nu är det några skitungar som smäller av fyrverkerier och smällare på gångvägen nedanför huset. Flinga reagerar med att fara upp med svansen i vädret och vakta huset. Hellre det än att hon ligger i garderoben med svansen mellan benen.

Jajamensan, det här blir ett inlägg som behandlar lite allt möjligt, ni vet kors och tvärs och hit och dit.

05.30 började min dag med dusch, sminkning, frukostätning, mellanmålsiordningsgörning (fint ord va...), lunchlådepackning osv osv. Halv 7 började jag och Flinga vår vandring ner till dagis, väl där var Hella lite sen pga. lite halkningar hit och dit (ni vet.. den där envisa mänskliga faktorn) och såntdär som händer. I vilket fall var jag tvungen att åka, Anton hade kommit för att hämta upp mig hos Hella och ge mig skjuts bort till Mörby centrum. Hivade in hunden i bilen, i mitt knä. 41 kg skitstor Rottistik satt i mitt knä, inte särskilt krocksäkert för fem öre och inte bekvämt heller (ska tillägga att det är en resa om 3 min). Men så blev det. Anton släppte av mig och hivade in hunden i det nu rensade bagaget och åkte för att lämpa av henne hos Hella som nu kommit fram i åtminstone en halv bit. Själv påbörjade jag resan med tunnelbanan in mot T-centralen och tåget ner mot Eskilstuna.

Efter några stationer trodde jag inte längre att jag skullle komma till Eskilstuna, jag blev fullkomligt skräckslagen och hade världens adrenalinpåslag. Anledningen? Jag är livrädd för terrorbombare. Fullkomligt. Paniskt. Livrädd. Lite fånigt kan tyckas, men finns det något bättre (i deras twistade hjärnor då..) än att slå till mot en tunnelbanevagn i nästan rusningstid (kanske i just rusning iof)? Folk kan inte ta sig iväg, och infrastrukturen brakar, två flugor i en flugsmälla liksom. I vilket fall kom just en sådan där läskig misstänkt terrobombarmänniska in i vagnen. Han såg mycket mystisk ut och bar på en stor ryggsäck (säkert bomber och spikar i), kom in och ställde sig med huvudet mot stången (en såndär gammal vagn med strippstång i, ni vet..) och började mumla massa saker (min rationella hjärna trodde han messade böner då han skulle spränga sig själv och ens gud är den man vill ha med sig, typ.). Efter någon minuts mumlande vände han sig mot folket i vagnen (mot mig..) och fortsatte mumla. Vet ni vad han gör sen?! Han tar upp handen, formar den som en pistol och börjar låtsasskjuta på folk, jag klarade mig som tur var, även om han stirrade mig i ögonen säkert 15 sek. Sjukt läskig människa. Vem går runt och låtsasskjuter på folk i morgonrusningen?! Med världens största ryggsäck och typiskt terrorbombarutseende, därmed såg han ut som en typisk terrorbombare (så som jag tänker mig en). Huvva. Jag överlevde uppenbarligen men var sjukt rädd och ställde mig vid utgången, redo att hoppa av vagnen om inte han gjorde det. Han hoppade av. Jag slapp därmed, och kunde sätta mig och fortsätta tjuvlyssna på folks meningslösa samtal om dagisplatser. Resten av resan, både ner och hem gick bra. Tack för det.

(Titta så pedagogiskt, en bild på en gammal t-banevagn, ni ser stången där i mitten..)

Japp, spännande resa in till stora staden minsann. Ni tycker säkert jag är urlöjlig, och innerst inne jag med. Men det är en sådan där rädsla som bara finns där, även fast risken att råka ut för den är rätt liten. Ungefär som att vara flygrädd. Eller vara rädd för att bli våldtagen när det är mörkt ute. Inte så stor risk att det ska hända, men man är liksom lite skvättig ändå.

Menmen, nog om icke-hundrelaterade händelser. Dagens träning av hund har bestått av:

- Tasstarget i form av båda tassarna på en träplatta. Började skicka henne på plattan från lite avstånd idag. Duktig tjej, funkade hur bra som helst!

- Fjärren har vi också fortsatt med, samma som igår. Stilla baktassar och lägganden och sättanden från stående, gick också super!

- Hoppstå, vilket har gått huur bra som helst! Förra gången jag testade gick det åt skogen. Hon började hoppa på mig istället, men nu gick det huur bra som helst.

Hur kul är inte detta?! Leker på samma sätt, enda skillnaden är att det är 6 mån mellan bilderna. Hur söta är dem inte på den översta bilden?? Väärldens finaste tjejer på jorden. Hella rapporterade att de minsann sovit lite på dagis idag, 1 h till och med. Det är ovanligt, normalt sett är det bara 110% fullt ös medvetslös.

Efter träningen för Eva i fredags är lite motivation tillbaka, har kört ett par pass med lägganden/sättanden från stående och nu på kvällen från läggande/sättande till stående. Detta med handhjälp, utan några kommandon inblandade och med tokstilla baktassar. Bra grej! Har även börjat klicka in target nu, tänkte lära in rutan med det. Får se hur det blir!

En rolig grej som hände under promenaden tidigare idag (ni vet, den prommisen där kameran var med..) var att vi träffade på en JRT blandis som vi stötte på tidigare under veckan. Det i sig var väl inte så kul, vid mötet i veckan hade jag Flinga lös, ser dem en bit fram på stigen, kommenderar Flinga "STOPP" och kopplar henne, går sedan förbi. Hon berättade att hennes hund kommer göra utfall och skälla mot oss, helt OK, Flinga bryr sig liksom inte. I vilket fall så träffade vi som sagt denna kvinna med hund + en vän till henne på lunchprommisen i skogen idag, hör då hur hon snabbt kallar in sin hund och säger till sin vän " DET ÄR DEN HUNDEN, DU VET, DEN LYDIGA". Jag har lock för båda öronen så jag hörde bara "det är den hunden", och trodde hon var rädd för Flinga eller nåt...men pappa som inte är förkyld hörde lite bättre och stillade min oro med att det var en komplimang jag fick. I vilket fall blev jag nog 170 cm lång när pappa berättade detta, jag förbannade min tillfälliga lomhörsel, men sträckte lite xtra på mina 165 långa cm. Kul att få beröm över sin voffa! Får faktiskt rätt ofta beröm för henne, folk tror inte att hon är så ung med tanke på hur lydig hon är *stolt matte som skryter lite extra*.

Två långa skogsprommisar har det blivit idag, på den andra var hela familjen med ut. Kameran också faktiskt! Detta innebär ju såklart att ni får ta del av mina fantastiska (hehe) bilder på Flinga. Min vackraste, vackraste Plonka   .

(Första bilden här är min lillebror och Flinga)

(jag vet, jag ser typ tjock ut här. Blek och ful också, men det är okej, ingen nätmobbing bara ;)).

Lång skön skogsprommis fick som vanligt inleda dagen, mysigt som attans! Idag snöade det en hel del också, vilket förvisso inte uppskattas jättemycket av mig, men ändå. När vi kom tillbaka sov hon ett par timmar och nu har vi tränat lite här hemma i köket.

Läggande under gång: Hon lägger sig rätt snabbt, dock ett par steg efter kommandot, samtidigt som hon försöker bita mig i byxbenen och blir irriterad för att jag går ifrån henne. Haha, inte så snyggt, men ganska kul. Hon ligger snyggt med hakan i backen iaf, klart plus.

Ställanden: Funkar super under baklängesmarsch, inte riktigt lika snabbt ställande om jag har henne i fotpos. Godtagbart, men ingen 10:a.

Ingångar: Såå mycket bättre! Tror verkligen klossen gett resultat här. Kul!

Har även börjat med fjärren på riktigt idag, går faktiskt bra. Har lagt lite gottis som externbelöning bakom henne vilket har funkat super, annars har hon haft en tendens att vilja röra sig mot mig, men det ska vi råda bot på nu. Hon rör sig inte heller mycket i skiftena, utan har stilla och fina tassar, kul!

Var nyss ute på en prommis på Sätra äng, har börjat utmana henne lite med att våga balansera på saker, sätta upp tassarna på brevlådor, soptunnor osv ni vet. Tidigare var hon lite feg och vågade inter riiiktigt hoppa upp på bänkar och stenar och såntdär men det är helt borta nu. Bra grejer!

Såhär såg det ut hos oss för ca 6 mån sen, den 16e juli 2011. Vi var ute och seglade och vid detta tillfället var vi i Visby! Världens sötaste, bästaste Flinga låg i sittbrunnen på båten och tyckte synd om sig själv. Sötpuppan!