Rebecca och Elli- Livet med stor hund i litet format

Inlägg publicerade under kategorin Rottweiler som ras

Av Rebecca - 13 mars 2013 14:11


Bästa Katarina har börjat komma förbi och ge Flinga laserbehandling på hennes dumma Carpus... hon var här i onsdags och Fling blev totalt öööverlycklig över att någon kom och hälsade på just henne! Hon tokgillar Katarina! I vilket fall så driver Katarina ett företag med inriktning på friskvård och rehab, hon är utbildad hundfysioterapeut och har vibb, laser, löpband för hund och en massa annat nyttigt. Kika in på hennes hemsida!



Vi fortsätter traska också, dessa bilder är inte från senaste gången vi var och traskade, vilket var i torsdags, utan jag är lite långsam på att uppdatera! Fling börjar iaf tycka att det är kuuul att traska, och hon börjar få in tekniken riktigt bra. Sist gick hon 8 min x2, totalt 16 min plus avtorkning och lite lätt stretch av bästa Frida! Jag kan varmt rekommendera henne om ni har en hund med fysiska problem eller en lite rund jycke som behöver gå ner i vikt, hon är verkligen suverän. Hennes hemsida hittar ni HÄR! Fling ska snart få börja simma också, vilket nog kommer bli suveräng för den där strulande handleden...


För mig är det jobb hela helgen och Flinga är hemma med sin favvohusse (som förövrigt har gått lite fot med henne idag, första gången för Flinga att jobba med honom). På måndag ska vi tillbaka till Anna igen och kolla hur kroppen känns. Hoppas hoppas hoppas att carpus ser bättre ut...


Av Rebecca - 11 mars 2013 14:19

Hallå i stugan, nu är vi hemkomna från det andra sjukgymnastbesöket.


Vi börjar med det positiva: Och det är att armbågen ser fin ut! Lite svullen, men det är inget konstigt. Hon har jättefin rörlighet och reagerar bra på ökad motion, hon är ohalt, går bra på benet och all stelhet har släppt!


Och det negativa då...: Carpus är tyvärr inte bättre. Hon är fortfarande svullen i leden och har förmodligen en inflammation där, hon reagerar rätt kraftigt (för att vara hon då... hon är oerhört smärttålig) när när handleden vilket är skitdåligt. Hon har nu gått på Canidryl (typ rimadyl) i 3 v nu och borde inte ha såhär ont.


Det är med tanke på Carpus inte så muntert här i huset idag. Jag är skitledsen, för mina farhågor har blivit besannade, nämligen att det är carpus som kommer göra att jag får ta bort henne för tidigt och inte armbågen. Japp, negativt kan tyckas, men jag tror tyvärr helt ärligt att det är så det kommer bli. Men jag är också en såndär hemsk hundägare som låter min hund leva ett kort och rikt liv istället för ett tomt och långt liv. Vi får ta det som det kommer helt enkelt. Ska iallafall fråga Lennart om vad han anser om kortisonsprutor, det är ju verkligen ingen långsiktig lösning utan mer för att snabbt lyckas häva inflammationen och sen hoppas att den inte kommer tillbaka på jäkligt länge. Sedan inser jag att jag alltid kommer få ha ett recept canidryl liggandes hos apoteket, och alltid tabletter hemma, utifall att hon lyckas dra till handleden.


Åh fyfan vilken skitdag detta blev. Jag trodde verkligen att vi gjort det jobbiga nu i och med operationen av armbågen, men nej, det verkar inte vara över.


 


Mitt älskade hjärta som 8v bebis. Fyfan vad jag älskar den här hunden. Tanken på att förlora henne, att behöva ta beslutet och vara med henne de sista andetagen gör så fruktansvärt ont.


     


Det är såhär vi vill ha det. Inte i koppel eller med restriktioner om att aldrig få jobba igen, aldrig få leva ett fullvärdigt liv.

Av Rebecca - 15 november 2012 19:45

Ja ungefär så känns det just nu. Min söta lilla duktiga hund är ett fullfjädrat monster. Detta med koppelvila på den aktiva Rottisunghunden är som en egen skräckfilm och ett hyfsat intressant experiment som leder till stor insikt om varför Rottisen som ras har scheisse-dåligt rykte.


Min Fling är en i grunden väluppfostrad hund i vardagslydnaden, hon är en sucker för allt som är litet och rör sig fort (även barn...) men annars är hon rätt okomplicerad. Hennes mansrädsla stör oss inte så mycket i vardagen. Denna väluppfostrade hund har nu på 2 v i koppel och med begränsad träning och aktivering lagt sig till med följande beteenden:


- Gör utfall mot bilar

- Gör utfall mot människor hon finner intressanta

- Gör utfall mot diverse tvåhjuliga fordon, t.ex cykel eller sparkcykel, även moped går bra.


Och jag inser att dessa problem kommer bli svåra att göra sig av med. Det är INTE en rolig insikt, kan jag tala om, för denna damen har en bestämd åsikt om vad som är värt att göra och inte. Nåväl, det som faktiskt är intressant, är att en väluppfostrad hund kan gå från ängel till odjur på såpass kort tid. Jag tänker då på de hundar som i grunden har en bristande uppfostran, aldrig blir aktiverade och dessutom aldrig får göra av med energi. Därmed är det är INTE konstigt att Rottisen har ett dåligt rykte då många många Rottor förmodligen har det som Fling har det just nu fast minus hjärngympan. En sorglig insikt, ja, men det skapar förståelse för alla hundägare som tar sig vatten över huvudet, jag kan ju säga att jag sliter mitt hår just nu och skäms fruktansvärt för min hunds beteende. Skulle typ vilja sätta en stor lapp på min rygg där det står "ursäkta beteendet, vi har koppelvila". Eller något.


Hennes kroppsliga status nu då. Jag är ytterst skeptisk till hundbehandlingskvinnan då jag upplever att jag inte får ut några svar alls av henne, inget konkret för fem öre förutom att hon tyckte att jag ska fortsätta med de där laserbehandlingarna. Hon har inte sagt ett ord om antiinflammatoriskt, så jag tog upp det själv, och jo det var ju en bra idé. Egentligen tror jag inte att hon skulle vilja att jag ska gå till Vet. då det innebär att hon tappar en kund, utan hon ser gärna att jag fortsätter de där fåniga laserbehandlingarna. Nej, det kommer jag inte göra. Om Vet. också hittar något fel på henne (dags för en second opinion) så kommer jag däremot börja simma med henne. Anna tyckte dock att hon reagerade fortfarande, däremot var det nu på båda (!!) frambenen och inte bara höger som hon tyckte sist. Nåväl, vi får väl se vad vet. säger, tror inte det kommer ge ett skit, men jag är ruskigt desperat just nu, jag vill ha min vanliga väluppfostrade Fling tillbaka, saknar henne.


Nåväl gott folk, ser ni uppgivenheten i inlägget? Japp, den finns där. Som ett stort tungt regnmoln hopar den sig över mig...

Av Rebecca - 28 juli 2012 12:43

Fick en så fin dikt postad till mig på ett forum.


The Rottweiler

I am big, bold, burly and beautiful to see
If you want a soppy lap-dog it´s no use having me
For wishy-washy people are the sort I can´t condone
I would end up having everything that they would ever own!
I need someone who is master and can make me toe the line
If I´m handled with firm kindness, then everything is fine
I make a very faithful friend and also a good guard
There are few who´d dare to chance their luck when I´m in the yard
For underneath that massive skull is a massive brain you see
And when they speak of “rotties” they refer to dogs like me.
 
 
 
Och jag tycker verkligen att den stämmer! Min Flinga är min bästa vän, hon finns alltid där och ställer upp, jag känner mig aldrig otrygg när hon är i närheten, för jag VET att hon skulle göra allt för mig. She's got my back.
 
Och just med Rottis så upplever jag verkligen (i alla fall med Fling) att de tar INGEN skit. Jag har uppfostrat min underbara tjej utan att lägga hand på henne, rycka i henne, rya åt henne, ENDAST positiv förstärkning äger rum här hos oss. Klart att det har förekommit brandsläckning då och då, men jag vill ändå hävda att hon är uppfostrad med positiv förstärkning.
 
 
 
Min vackra vackra Flinga. Min trygghet. Min bästa vän. Min älskade Rottweiler.

Presentation


Hundar, hästar, matlagning, sötsaker, fotografering och träning!

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards